"Jag tror det bor en liten hjälte i varenda liten flopp"

Oh nu har jag äntligen laddat ner spotify :) så nu kan jag lyssna på alla goa gammla låtar som jag alltid lyssnat på, som typ lars winnerbäcks - aldrig riktigt slut. Den är ju bara för vacker, det låter som mitt liv just nu! Det känns ganska förjävligt! Det är kallt här också, usch ja jätte kallt.

Men nu ska jag titta en stund på Johan falk filmen och sen efterlyst sen måste jag börja packa upp min resväska från cypern :) Och guess what? Jag ska på arbetsintervju för att vara lokalvårdare här hos kommunen på tisdag. Ja jag vet redan att jobbet suger, men de tjänar rätt bra. Och varför leta efter ett bra jobb om jag är säker på att jag inte ska stanna! Bara jobba så jag får pengar och sen dra långt bort, förhoppningsvis cypern. Men man vet aldrig vart man hamnar :o) Jag kommer nog hamna där men jag vill inte åka själver, så om jag ska åka själv så åker jag nog till något annat land! Där ingen känner mig! Men jag vill till Cypern bara om det är en säsong till så vill jag det :) En säsong till ber jag om? :)

Men nu kommer lars winnerbäcks lyricsaldrig riktigt slut!

Det var jag och fröken Svår, vi skulle hem åt samma håll
det kanske blev en liten omväg men vad spelar det för roll
Natten var så tyst och skön och månen var så vacker över taken

Hon hade tappat allt igen, varenda mening, varje hopp
Hennes utsikt var en botten, hennes drömmar var en flopp
Men ändå, där vi gick, hon skratta till och prata' på och höll sig vaken

Hon sa: "Nu har jag rensat ur, nu spelar ingenting nån roll
Nu kan det blåsa vart det vill, för nu är allt tillbaks på noll
Och här kan allting börja om, nu kan jag se vad jag förträngt
Nu ska jag passa mig för dom, som aldrig gjort som dom har tänkt
För jag vill aldrig bli en sån, så har jag lärt mig det igen
Det kanske passar nån, men inte mig och inte än"

Varje stund, var minut, var sekund
Samma konstiga beslut
Det blir fel, slår bakut, allt går snett
men det tar aldrig riktigt slut

Solen skulle just gå opp, när vi kom hem till hennes hus
Hon hade städat och gjort fint och bjöd på te och tände ljus
Hon log och sa: "Det är väl rätt okej, vi är nog alla ganska lika
Det finns dom som tror på Gud, och dom som ägnar sig åt spel
Alla drömmer vi om lyckan som om livet blivit fel"
Det var schyst att dricka te och höra fröken Svår predika

Hon sa: "Jag säger vad jag vill, skit samma om nån skräms
om det blir pinsamt för en del, så är det ändå dom som skäms
Jag har gjort fel ibland, jag vet, men ingen mening att ge opp
Jag tror det bor en liten hjälte i varenda liten flopp
Och jag vill hellre bli en sån, så har jag lärt mig det igen
för det finns nåt bra och stort i alla om och alla men"

Varje stund, var minut, var sekund
Samma konstiga beslut
Det blir fel, slår bakut, allt går snett
men det tar aldrig riktigt slut

Nu är det höst och allt är mörkt, jag skriver brev till fröken Svår
Jag måste veta hur det går, jag måste fråga hur hon mår
Du har din egen väg att gå, skit samma vilket håll
Det kanske blir en liten omväg men vad spelar det för roll
Alltid lär man sig väl nåt, det var väl så det skulle va
Det blir en massa spe och spott, men det är skit man måste ta


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0